Etik & Moral

Vad är rätt och vad är fel? Det är sådant etik och moral handlar om. Hur vet man om man utfört en handling rätt? Kanske gjorde man en godhandling men som fick dåliga konsekvenser?
Etik handlar om hur vi människor tänker och ser på saker. Alla handlingar vi gör är moralen.

Det finns "regler", handlingar som till exempel otrohet där man vet med sig om att det man gör är fel, men det finns inte någon skriver lag för det.
Med vissa handlingar menar man att så länge man har gjort en godgärning, är den fortfarande god även om den fick dåliga konsekvenser. Man vet inte alltid vad som är rätt och fel och där kan det uppstå problem.

Religion & Vetenskap

Vetenskap bygger på verklighet. Sådant vi kan väga, mäta eller se. Ett vetenskapligt resultat blir detsamma varje gång man upprepar experiment och ny kunskap skapas. Främst inom vetenskapen man kan ställa dessa krav. Andra vetenskaper om människans värld använder andra metoder. (samhällsvetenskap, psykologi).
Då det handlar mer om att förstå. Men slutsatserna måste kunna följas och kontrolleras som i naturvetenskaplig forskning.

Det viktigaste i religionerna kan vi inte mäta, väga eller se. Övertygelser om osynliga krafter dominerar istället i religionerna. Allt ligger utanför det vi kan kontrollera. Personliga upplevelser är byggstenar i en enskild persons religion. Flera personer kan ha liknande upplevelser, men de kan inte upprepas på beställning. Den vetenskapliga metoden löser bäst praktiska problem. Men kan inte ge svar på alla frågor om livet.

Mitt i diskussion om tro och vetande står Charles Darwins lära. Han var naturforskare men hade också studerat religion och var präst.
Enligt Darwins teori sker all utveckling genom slumpvisa förändringar i levande organismer, i bakterier såväl som i människor. De förändras för att passa bättre till sin miljö än andra och har störst chans att leva vidare och få avkomma. De sämre anpassade riskerar att gå under. Med hjälp av Darwins teori förklaras varför bakterier blir motståndskraftiga mot mediciner. Bakterier förändras slumpmässigt för en bättre anpassning till en miljö där det finns mediciner mot infektioner. Att slumpen skulle vara motorn i utvecklingen av livet tar de bibeltroende kreationisterna avstånd från. För dem måste det finnas en skapande gud.

Allt sedan Darwins teori presenterades har en del kristna grupper försökt visa att den inte stämmer. ID vill genom olika exempel visa att slumpen inte räcker. Man pekar på encelliga djur som rör sig i vattnet med hjälp av fenor, s.k. flageller. Man menar att det är osannolikt att slumpen skulle ha kunnat skapa en så sammansatt funktion. Det måste finnas en konstruerande intelligens i naturen, enligt ID.
De flesta naturforskare avstår från ID de menar att allt bygger på missuppfattningar och dålig kunskap.

När man ställt vetenskapen och religionen mot varandra, har man kommit fram till att religionen inte håller. Den största organisationen för religionskritiska personer i Sverige är humanisterna. Humanisterna avvisar religioner och använder sig av vetenskapliga argument.

Intervju

Rodo Mohamed är en muslim från Somalia och kom till Sverige under 2009.

Tron för henne är stor. Även hennes bakgrund består muslimer. "Jag är 100% muslim och älskar min religion" - säger hon.

En vanlig dag börjar med att hon är på morgonen måste börja be 2ggr. 4st böner gör hon sen klockan 13.00, och följer även av 4 böner på eftermiddagen. Klockan 20.00 ber man 3ggr. Och även under midnatt 4ggr. Dock förklarar hon att för en kvinna som har sin mens, inte får be.

Synen på man och kvinna är stor. När männen kan klä sig hur som helst. Måste kvinnor täcka hud och hår. (Hon lägger till att alla familjer inte följer detta).

Homosexualitet är något hon själv godkänner. Men något hennes föräldrar eller andras föräldrar skulle förbjuda och se strängare på. Lika så om hon skulle vilja bli tillsammans med en kille utanför religionen.

Intervju av: Jennifer & Johanna

Buddhismen

En vanlig fråga man ställer är "var Buddha en gud eller en vanlig människa?"

Prinsen Siddharta Gautama levde i lyx, med fina kläder och bra med mat. En dag såg han en gammal människa, en sjuk och en död. Han bestämde sig då för att ge sig ut på en vandring och finna meningen med livet. När han gjorde detta blev han Buddha = Upplyst, den som vet sanningen.

Buddhismen grundades i Indien runt år 600 f.v.t, och har sina rötter i hinduismen. Att buddhismen har sina rötter i hinduismen kan man också se i Buddhas lära - deras grundtankar som liknar hinduismens. Buddhas lära kallas dharma, och de tror liksom hinduerna på karma - att ens handlingar påverkar en i sitt nästa liv. Buddhismen utgår även från de fyra ädla sanningarna som är:

• Allt i livet är dukka - lidande
• Dukka beror på människans livsstörst
• För att slippa lidandet måste människan släcka livstörsten
• Livstörsten släcks genom att följa 'den åttafaldiga vägen'

Den åttafaldiga vägen:

1. Rätt kunskap
2. Rätt tänkande
3. Rätt tal
4. Rätt handlande
5. Rätt liv
6. Rätt beslut
7. Rätt strävan
8. Rätt meditation

Hjulet med åtta ekrar är symbolen för buddhismen och den åttafaldiga vägen.

De fem föresatserna:

1. Avstå från att ta liv
2. Avstå från att utnyttja andra sexuellt
3. Avstå från att ljuga
4. Avstå från droger som fördunklar sinnet
5. Avstå från att ta det som givits

Inriktningarna är två - Hinyana (Lilla vagnen) och Mahayana (Stora vagnen).

Hinyana har en sträng syn på buddhismen. Buddha ses inte som en gud. Och det är endast munkar som kan bli upplysta och nå nirvana. Mahayana däremot har en friare syn på buddhismen, Buddha ses som en gud och alla människor kan bli upplysta och nå nirvana.

De allra flesta buddhistiska hem brukar ha ett altare med en buddhafigur. Där offras blommor, ljus och rökelse. Många buddhister besöver även tempel för att be. Andra mediterar med för att uppnå lugn och harmoni.

Högtiden Vesak är en av de viktigaste högtiderna inom buddhismen och firas i maj/juni till minne av Buddhas födelse, upplysning och död.

I buddhismen finns de viktigaste texterna samlade i Tripitaka, "de tre korgarna".

1. Sutta, vad Buddha sa och om hans liv
2. Abhidhamma, tolkningar av buddhismen
3. Vimaya, regler för munkarnas liv

Många buddhister vallfärdar fortfarande till norra Indien - platser där Buddha föddes, fick upplysning och dog. Buddhistiska tempel kallas Stupa eller Pagod. Alla tempel innehåller reliker av munkar eller Buddha.

Kristendomen

Allt började med att Jesus växte upp som en judisk pojke. Vid 30års åldern blir han döpt och från den stunden börjar han vandra runt och tala med människor på ett sätt som de inte är vana vid. Han tolkar inte den religiösa lagen likadant som de judiska prästerna. Han tycker att man glömt bort varför man ska följa lagen. Jesus säger att 'kärleken är det viktigaste' av allt. Man ska heller inte döma andra. Han går runt och vänder sig till syndare och utdelar 'syndernas förlåtelse' till dem som vill bli förlåten.

Jesus börjar allt mer ses som ett hot mot de religiösa ledarna, och att han sägs vara Guds son retar dem bara mer. Han arresteras då för att ha kränkt Gud och det heliga.

I 40 dagar efter återuppståndelsen stannar Jesus med lärjungarna, där befaller han dem att berätta för alla människor om honom och om Guds kraft. Det här är starten för kristendomen.

Det mest centrala i kristen tro är just budskapet om kristi seger över döden. Påskens långfredag, påskafton och påskdag firas som en påminnelse om Guds ständiga närvaro. Under påsken firas även den första nattvarden. Jesu sista måltid firas sedan dess i kyrkornas gudstjänst, genom nattvarden får alla kristna ta del av honom och därmed också av Gud.

På torsdagsaftonen före korsfästet delade Jesus den sista kvällsmåltid med sina apostlar, det så kallade nattvarden. Men antar att det var en judisk påskmåltid, och under denna måltid hade man olika symboliska maträtter, bland annat osyrat bröd och vin.
De flesta kristna riktningar är överens om att vi denna måltid gav Jesus brödet och vinet en ny innebörd. Likt brödet som bröts sönder skulle hans kropp brytas sönder och likt vinet som utgöts skulle hans blod utgjutas. Han instruerade sina lärjungar att göra detta till hans åminnelse.
Det är först efter Jesu död som kristendomen blir en egen religion.

Kärnan i kristendomen är tron om att Jesus är Guds son. Han levde, dog och återuppstod.
Tror man på Jesus blir man frälst, dvs man kommer till himlen. Det räcker inte att enbart utöva riterna bara genom att tro kommer du till himlen.

Treenighet är det man säger är gud uppdelad i tre olika 'personer'. "Gud är fadern, sonen och heliga anden".

Man säger att Gud är allsmäktig,
Gud är god,
Gud blev människa.

Just att 'Gud blev människa' skiljer sig stort från andra religioner.

Monoteism innebär att man endast tror på en gud. Man accepterar också att andra religioner kan ha andra gudar.

Inom kristendomen är riterna inte det viktigaste, utan det är tron som nämndes ovan. Tron är kärnan, det är via tron man kan bli frälst och komma till himlen.
Bönen sker ofta tyst och privat. Man har heller inte några särskilda mat- eller klädregler. Högtiderna hålls till minne av Jesus liv.

Kristendomen är den största och mest spridda religionen med ca.2 miljader kristna. Störst är det i Europa, Sydamerika, Nordamerika och södra Afrika.

De viktigaste högtiderna är:

• Jul - till minne av Jesus födelse
• Påsk - till minne av Jesus död och uppståndelse
• Pingst - till minne av kyrkans födelse

Det finns tre stora riktningar inom kristendomen. Katoliker, protestanter och ortodoxa. Alla tre har ungefär samma tro. De tror på Jesus som frälsaren och treenigheten.
Påven är kyrkans högste ledare anser katolikerna, men inom protestanterna och det ortodoxa har han ingen makt. Det finns också skillnader på hur man utövar sin tro, det katolska och ortodoxa har tex fler riter än vad protestanterna gör.

Röd: Ortodox
Blå: Katoliker
Lila: Protestanter



Några speciellt heliga platser finns inte inom kristendomen, men eftersom de första kristna en gång var judar och det var där det började har många sökt sig till Jerusalem.
I de kristna kyrkorna samlas man för att hålla gudstjänst och komma närmare gud.

Kristendomens heligaste skrift är Bibeln, en samling skrifter som utgör kristendomens och judendomens heliga skrift och tillkom omkring 900 f.kr och framåt. Gamla och Nya Testamentet är kristendomens bibel uppdelad. Gamla Testamentet 39 böcker är ungefär som judendomens 24 böcker men med en annan ordning. Nya Testamentet handlar mer om efter Jesus födelse vilket skiljer det från judendomens skrifter.

Källa: Lektion, Wikipedia, pdf

Islam

Islam är religionen som är näst störst i världen med 1,6 miljader muslimer runt om i världen. De platser där Islam är som störst är i Asien där 60% bor, och i Nordafrika och Mellanöstern där det lever runt 20%.

I Mecka, dagens Saudiarabien tog Islam sin början. Det var då år 610 efter vår tidräkning. En man vid namn Muhammed blev en natt besökt av ängeln Gabriel. Hon sa till honom att skriva ner Guds heliga ord, och därefter blev Muhammed Guds profet. När han förde vidare sitt budskap till folket i Mecka hamnade han i konflikt med de som bestämde. Muhammed utvandrade då sen år 622 till staden Medina. Här börjar år 1, i Islams tidsräkning.
Väl i Medina fick Muhammed fler uppenbarelser av ängeln Gabriel. Han började också bygga upp sin politiska makt. Det hade gått åtta år och året var år 9 (630), då bestämde han sig för att återvända och erövra Mecka.

Budskapet och de orden Muhammed fick av ängeln Gabriel skrevs ner och blev boken koranen. Boken anses vara Guds egna ord är på så sätt svår att försöka tolka och kritisera. I Koranen berättas det hur Gud vill att människorna ska leva för att få evigt liv. Verket består av 114 suror (kapitel).

Enligt Islam är koranen Guds sista ord till människorna, Muhammed ska även vara den siste profeten.
Tankarna är att människan är guds ställföreträdare på jorden. Den som följer koranens budskap ska bli frälst och få evigt liv vid Domens dag då de ogudaktiga ska straffas.

Inom Islam finns 'fem trospelare' som alla muslimer ska följa.

• Trosbekännelsen är den viktigaste pelaren 'Det finns bara en Gud och Muhammed är Guds sändebud'.
• Bönen. En muslim bör be fem gånger under ett dygn. Veckans viktigaste gudstjänst är fredagens middagsbön.
• Fastan. Månaden Ramadan är fastemånad. Då avstår muslimer från mat och dryck under dygnets ljusa timmar.
• Allmosan. En troende muslim ska ge 2,5% av sin inkomst till fattiga.
• Pilgrimsresan. En gång i sitt liv ska muslimer besökt Mecka, en resa som även Muhammed gjorde.

Som vi redan förstått är Mecka Islams mest heliga plats och världens centrum. Dess mitt är byggnaden kaba. Dit är alla moskéer riktade. Moské är då en plats där muslimer håller sin gudstjänst. Kallelse till en gudstjänst ropas ut från en minaret. Bönen leds av en Imam.

Riter och högtider är något som finns i varje religion. Inom Islam är det viktigt att muslimerna inte äter griskött och blodmat, alkohol är inte heller tillåtet. Under en begravning utövas olika riter, det finns särskilda regler för hur det ska gå till.

De viktigaste högtiderna hör ihop med fastemånaden Ramadan. Vid slutet av Ramadan firas Id al - fitr. Det är en fest som varar i 3 dagar. Då påminns muslimer också om att betala allmosor till fattiga.

Efter Muhammeds död splittrades Islam i två delar och två olika inriktningar uppstod, shia - muslimer som ville följa Muhammeds kusin Ali och Sunni - muslimer som följer Muhammeds vän Abu Bakr. 90% av världens muslimer tillhör sunni, de resterande 10% tillhör shia. I Irak har denna uppdelningen lett till många konflikter och våldsamheter.

Som i alla religioner finns det många riktningar inom Islam och olika sätt att se på läran och tron. En fråga handlar om islamsk lagstiftning, sharia, ska styra samhället eller inte. Under senare år har bokstavstroende, fundamentalister fört en ofta våldsam kamp för att införa sharialagar i flera länder, tex Afghanistan och Pakistan. En annan fråga är kvinnors ställning inom Islam tex slöjor, giftemål och rätten till utbildning.

Källa: SO-rummet, youtube

Hinduismen

Hinduismen kallas även för 'den uråldriga religionen' just för att den uppstod 3000år f.v.t och är på så sätt mycket gammal. Religionen har ingen grundare utan har skapats genom kunskaper från många olika religioner som med tiden har format en religion - Hinduismen.
Det började när Arierna gjorde folket till slavar efter att ha invaderat den indiska halvön, deras religion förenades senare med deras. Det finns många stora skillnader inom religionen idag, men trots detta har ändå hinduerna vissa tankar gemensamma.

De flesta hinduer lever i Indien, där bor runt 900 miljoner invånare och 83% av dem är hinduer. Med en summa på 700 miljoner hinduer är hinduismen den tredje största religionen i världen efter kristendomen och Islam. I indien bor inte heller bara hinduer, de återstående 17% är buddhister, shiker, kristna och muslimer. Det finns även en stor grupp hinduer i Storbritannien och USA.

Tankarna som grundar den hinduiska religionen är tron på livet. De anser att livet förändras, men att bakom livet finns Brahman - en evig verklighet. Man säger också att allt levande är en del av Brahman. Atman är den lilla del som finns i varje människa. Till livet hör Reinkarnationen, det vill säga man återföds. Hinduerna tror att det man återföds till beror på sin karma. Summan av alla bra och dåliga handlingar i sitt förra liv. Därför är det viktigt att ha bra karma, det kan man se med det så kallade kastsystemet. Allt detta kallas för Samsara, en hindus mål är att aldrig mer återfödas och nå Moksha, då blir man ett med Brahman.
Kastsystemet är så det hinduiska samhället ser på rangordning. Alla är indelade i olika grupper - kaster. Vilken kast man tillhör beror på hur mycket och bra karma man fick från sitt förra liv.

Tillskillnad från andra världsreligioner är Hinduismen den ända som tror på flera gudar - polyteism.
Hinduismens Gudar: 

• Brahman - Skaparguden
• Vishnu - Bevarar världen
• Devi - Stora Gudinnan
• Shiva - Förstöraren och återskaparen

Precis som i andra religioner har även Hinduismen heliga skrifter. Det sägs att Brahmans fyra ansikten läser ur Vedaböckerna. Några bland de mest kända är:

• Rigveda
• Upanishaderna
• Mahabarata
• Bahagavadgita
• Ramayana

Templen är den plats som är helig för hinduerna. Det är där gudarnas hem är, och en plats man ofta kan komma och offra och be till. En annan helig plats är Floden Ganges. Där hoppas alla hinduer att en dag kunna få rena sig eller att brännas vid flodens strand när de dött.

För indierna är kon livsviktig, och har blivit en symbol. Kon är helig och ska inte på något sätt skadas.

Inom hinduismen finns det många olika riktningar.

Sikhism grundades av Guru Nanak på 1500- talet och är en blandning mellan Hinduism och Islam. Tillskillnad från grundtankarna att tro på flera gudar, tror shikerna bara på en gud. Det finns heller ingen betydelse för kaster.

Jainism uppstod ca. 500år f.v.t och har idag runt 3-4 miljoner anhängare. Istället för att tillbe gudarna har de stränga levnadsregler.

Några viktiga Riter:

• Födsel och namngivning
• Hårklippningsceremonin
• Den heliga tråd ceremonin
• Död och begravning
• Yoga
• Gudstjänst, Puja i hemmet
• Besöka tempel för att be och offra

Högtider:

• Holifesten - Krishnas födelse
• Divalifesten - 'Ljusfesten' den viktigaste festen
• Navarati - 'de nio nätternas fest' Gudinnan Durga firas

Källa: Youtube, wikipedia, lektioner

Judendomen

Som en världsreligion är Judendomen den minsta. I Israel, den judiska staten, bor upp till 6 miljoner judar och är platsen på jorden där dem är i majoritet. Andra platser på jorden där judendomen är stor är USA (med ca. 5 miljoner). Diaspora betyder att man lever utanför sitt hemland.

För 2000år sedan f.v.t levde Abraham. Han bodde i Ur med sin familj, en stad i Mesopotamien. Väl en dag uppenbarade sig Gud för honom och bad honom att ta sin familj och flytta till Kanaans land. Abraham lyssnade och lovade att göra som Gud bad honom, Gud i sin tur lovade att beskydda Abraham och hans folk. Så de bildade ett förbund.
Josef, son till Jakob och sonson till Abraham såldes sen som slav till Egypten. Det följde till den egyptiska fångenskapen som under en lång tid var ett stort lidande för det judiska folket. En man vid namn Moses, kom som en ängel och befriade det judiska folket från deras plågor i det Egyptiska fångenskapet. Med sin kraft delade han på vattnet så det bildade en väg hela vägen tillbaka till Kanaans land. Samtidigt på tillbaka vägen fick Moses de tio budorden av Gud på berget Sinai.

Budorden lyder:

• Du ska bara ha en Gud
• Du ska inte missbruka Guds namn
• Respektera din far och mor
• Du ska vila på helgdagen
• Du ska inte ljuga
• Du ska inte vara otrogen
• Du ska inte döda
• Du ska inte stjäla
• Du ska inte begära någons hustru
• Du ska inte begära någons hus

Efter fångenskapen i Egypten levde det judiska folket i fred i Kanaans land. De byggde upp en huvudstad som blev Jerusalem, även ett tempel byggdes upp där. Men templet förstördes sen och det judiska folket var tvungna att fly när det babyloniska folket kom. Romarna kom därefter, och judarna spreds över världen. Sen dess har judarna världen över varit förföljda och dödats.

Det största som hänt under denna tid är den stora slakten av judar som skedde under 2:a världskriget, då ca.6 miljoner judar miste sitt liv av de tyska nazisterna. 1948 efter kriget beslutade FN att judarna skulle få ett eget land igen. Landet som hetat Palestina fick sitt namn Israel och Judarna hade åter sitt land igen. Man trodde att de äntligen skulle få fred, men än är inte det sista blodet spillt. Än idag har Israel ständig konflikt med sina grannländer. Hat och förföljelse av judar kallas Antisemitism.

Precis som många andra religioner har judendomen heliga skrifter. Tanach är den heliga boken och liknar kristendomens 'Gamla Testamentet'. Tanach består av tre delar, De 5 Moseböckerna (Toran), Profeterna (Neviim) och Skrifterna (Ketuvium). Även Talmud, boken med tolkningar av regler är mycket viktig. En jude som är sin Gud trogen har inte mindre än 613 regler att följa. Även de "tio budorden" som är Guds ord är något man ska följa.

Judarna äter varken fläsk eller skaldjur, man blandar heller inte kött och mjölk och har speciella tallrikar för köttet. Kosher, är det ända kött de äter och är en slakt som utförs på ett speciellt sätt av en godkänd slaktare. Allt detta står i de heliga skrifterna.

Något Gud har sagt är att man ska vila på helgdagen, det innebär att man från fredag kväll till lördag kväll inte arbetar, utan vilar och går på gudstjänst. Detta kallas Sabbat, och inleds med en rit som heter Kiddush och därefter kommer middagen.

För att visa sin Gud respekt går man på gudstjänst och utövar olika typer av riter. Synagoga är den lokal där gudstjänsten utövas, personen som leder gudstjänsten kallas Rabbin. För att visa Gud respekt under gudstjänsten bär männen en liten mössa på huvudet kallad kipa. På gudstjänsten går man varje lördag. Den judiska trosbekännelsen börjar: "Hör Israel, Herren, vår Gud, Herren är en..".

Vid 13-14års ålder utförs en cermoni då barnen anses religöst vuxna. Detta kallas Bar/Bat mitzva, där ordet mitzva syftar på budorden Gud gett judarna.

Bönen som är en viktig rit i de judiska familjerna sker tre gånger om dagen, morgon, eftermiddag och kväll, då används bland annat ett tefellin som är två små läderkapslar vilket innehåller pergamentrullar med verser från Torah. Kapslarna kallas shel rosh (huvud) och shel yad (arm). Detta används av de judiska männen om vardagarna under varje morgonbön. Då faster man läder remmar (shel yad) på biceps, och shel rosh på huvudet strax bakom hårfästet.

Starkt troende judar tror också på att man måste omskäras. Det gör man på den judiska pojken när han som endast är 8dagar gammal, detta ses som ett tecken på förbundet mellan Gud och det judiska folket. Flickorna blir istället välsignade.

Några viktigt religiösa platser man ofta söker sig till är självklart alla synagogor, men den viktigaste platsen är Jerusalem, huvudstad i det land Gud skänkte det judiska folket. Där byggdes även det heliga templet där Gud hade sin tron och de tio budorden förvarades. Idag återstår bara en vägg av templet, kallad Klagomuren, dit söker sig nu många judar för att be sina böner.

Under april månad firas en av de viktigaste högtiderna, Påsken. Det är då man ska minnas hur Gud befriade det judiska folket från slaveriet i Egypten. För att minnas detta äter man mat som påminner om vad som hände. Måltiden kallas sedermåltiden.

Pingst är högtiden som firas som minne av förbundet mellan Gud och Judarna. Under februari - mars firas Purim, en mycket glad högtid som bland annat kan firas med maskerad. Här firar dem hur de räddades från ett utrotningsförsök i Persien.

Det finns en historia under det judiska upproret mot syrierna/grekerna år 167 fkr. När templet renats från avgudayrkan skulle ljusstaken, menoran, tändas. Men det fanns bara tillräckligt med olja för ljusdagen i en dag. Plötsligt skedde ett mirakel och den lilla olja räckte i 8dagar tills man hunnit tillverka ny olja. Detta firar man i december under 8 dagar, en högtid vid namn Chanucka.

En mindre högtid är 'nyår' som man firar i september och inleder en period av tio dagar då man förbereder sig inför försoningsdagen. Försoningsdagen är sen den heligaste högtiden i judendomen. Då fastar man hela dagen och ber att Gud på ett särskilt sätt ska förlåta ens synder.

Därefter kommer Lövhyddohögtiden som firas bara några dagar efter Försoningsdagen. Detta firar man under en hel vecka till minne av de 40år judarna levde i öknen och hade primitiva bostäder. Varje familj byggde då sin egna lövhydda som de smyckade och åt sina måltider och hade sina fester i.

Inom Judendomen finns det olika grader för hur troende man är. Att vara Ortodox innebär att man försöker följa så många av Guds lagar och regler som möjligt, detta har dock lett till konflikter i grannländerna. Konservativ håller sig bara till och följer vissa regler, det kan handla om matregler eller hur kvinnor och män sitter i synagogan.

De som sällan följer de gamla reglerna är de Liberala. De anser istället att reglerna borde förändras i vårt moderna samhälle. Män och kvinnor kan sitta som de vill menar dem.

Vill man inte vara jude kan man 'byta' religion, man konverterar. Men det judiska folket vill helst inte ta in massa 'nya' judar. Judarna ser det som att man tillhör ett folk, det innebär att man föds in i det. Men jude kan man bara bli om ens mor är det.

Judendomen är en monteisktisk religion, Gud valde ut det judiska folket och därför tror man bara på en Gud. Fred och ett paradis på jorden blir det när Messias som är utsedd av Gud kommer tror judarna. De tror inte på att Jesus var Messias eftersom att världen aldrig blev ett paradis som det står i Tanach.

Källa: Wikipedia

SO rummet

Vad är Religion?

I vår värld har vi människor länge levt efter det övernaturliga. Vi har trott på det stora mäktiga så som gudar, heliga andar och magi. Religionen lever sig vidare genom åren och är mycket större än man tror.

Det man först förknippar med religionen är tron som är kärnan i allt. Att vara religiöst troende innebär att man tror på något riktigt starkt, vilket också kan förändra ens levnadssätt. Oftast tror man på en eller flera gudar. Andar förekommer också som något heligt och mäktigt.
Riter är en annan viktig punkt inom religionen. Då följer man ett visst mönster som inte förändras. En rit kan ses som en sedvänja med magisk eller religiös innebörd. Reningsriter, övergångsriter och offerriter är några exempel.
Traditionerna är här också en viktig grej att ta upp då dem håller ihop religionen. Traditioner är något som upprepas under bestämd tid. Kan vara en högtid, eller hur man utför vissa saker under en speciell dag.

Olika religioner innebär olika tankar och på så sätt kan stora problem uppstås. Har man en stark tro och följer sina riter och traditioner som man alltid gjort, lever man sig in i den rollen så väl att man bara ser det som man själv anser är rätt. Sen när en gubbe kommer med en helt annan religiös bakgrund och berättar om sitt kan det lätt uppstå en konflikt. För vad är egentligen rätt och fel? Det är en fråga som forskare länge har funderat över men inte kommit fram till. Under historiens gång har stora konflikter uppståt, finns fortfarande och kommer säkert alltid finnas. Men religionen för inte bara med sig strider och konflikter, utan är också något positivt. Genom att vara religiös deltar man i en stor gemenskap. Tillsammans med sin familj eller sitt folk samlas man och utför sina riter eller traditioner. Att ha en tro kan få en att känna sig starkare, man vet vem man är och vad ens syfte är. En tro är kärlek, tillit och en önskan till den vi beundrar. I detta fallet gud. Men varför har människan valt att ha en gud? Jo, för människan fungerar så att vi måste ha något starkt att tro på, för att fortsätta sitt liv och leva det som det är tänkt.

Sedan år 900-1000 gick Sverige in i religionen och blev ett kristet land. Kyrkan var platsen man ofta sökte sig till om man behövde hjälp, ville rena sina synder eller bara lämna en bön. Nu i tidiga 2000-tal är vi inte längre lika fasta i den kristna religionen som vi var förr. Men för svenskarna är det ändå viktigt att stanna kvar vid sina traditioner. Vi firar olika högtider, döper och gifter oss i kyrkan beroende på om vi är religiösa eller ej. För oss känns det här väldigt normalt och att höra om religioner tycker vi bara är konstigt. Men är det verkligen så konstigt?
Enligt statistik är vi några bland de få länder som faktiskt inte har någon "riktig" religion. Religionen är mycket större och vanligare än vad vi tror. Är det då vi som är "onormala"?
Skillnaden mellan religionen i Sverige och i övriga världen är att vi har inte de hårda regler som är vanligt i andra religioner. Det är väldigt strängt om vem man ska bilda familj med, vad man får och inte får äta. I Sverige tas inte religionen lika seriöst, det är inget måste och ingen blir klandrad för att göra "fel". Genom att vi inte har den religionen har vi också banat vägen för nya tankesätt. Homosexuella är tillexempel inte längre ett stort "NEJ" i vårt samhälle. Väldigt starka religioner vill ogärna släppa på sina regler och då fortsätter de lätt i samma banor, medan vi utvecklas. Både till det positiva och negativa.

Att vara religiös på ett stängt sätt innebär att man endast accepterar sin religion. Man vill inte ta del av de andra religionerna för man ser och tror bara på sin egen. Motsatsen är att vara religiöst öppen. Då accepterar man gärna fler religioner och tittar inte bara blint på en.

Begreppen teism, ateism och agnosticism är några ord värda att veta vad de betyder. Teism är man om man är religiös och troende. Man tror på sin gud och har sina personliga åsikter om det. Motsatsen till det är att vara ateism vilket innebär att man inte tror på något och har inte de religiösa tankarna. Agnosticism är ett mellanting, då ställer man sig inte på någon sida helt enkelt. Man har då åsikten om att man helt enkelt inte vet vad som stämmer. Finns gud, eller gör han det inte?

Jag själv har alltid sett mig som en ateism, jag tror inte på någon gud och inte har jag något religiöst i mig heller. Men jag skulle ändå säga att jag kan vara lite av en agnostiker, eftersom vi inte vet och inte kan bevisa om gud finns så vill jag inte dra ett rakt "NEJ" - han finns inte. Utan jag accepterar allas tro och kan överväga att det kan finnas en större makt där ute.
Gudar eller några mäktiga andar är inget jag tror på. Det jag tycker är fascinerande är vad som händer efter döden. Jag tror inte att vi bara försvinner när vi dör, utan jag tror på "spöken". Jag tror på att vi förs någonstans, och att vissa av oss kan bli kvar, eller återföds. Skrock är inget jag tror på, det känns mer som en 'lek' än något allvarligt, men det är bara min åsikt.

20:e Februari 2014

Källa:
från lektioner samt från eget huvud
http://www.yvonnesjostrand.com/festerochriter